I förskolans vardag finns flera situationer som innebär väntan. Till exempel att stå i kö till toaletten, vänta på att få mat eller vänta på att få svar på en fråga. Dessa situationer förutsätter förmågan till självreglering. Att för en stund kunna lägga band på sig själv och sina egna behov i förhållande till omgivningen. Den förmågan är ofta starkt relaterad till ålder, men det finns också en stor individuell variation mellan olika barn.
Barn som har svårt att vänta
För att kunna vänta behöver vi kunna observera utan att direkt agera, komma ihåg vad vi väntar på och förstå varför vi behöver vänta. Yngre barn har oftast svårt för detta, men även överaktiva och mer impulsiva barn i alla åldrar. De som har svårt att vänta hamnar ofta i situationer där de misslyckas och blir därför oftare tillsagda eller tillrättavisade. När det sker vid upprepade tillfällen, flera gånger per dag, påverkas barnets relationer till andra såväl som deras självkänsla.
Är väntan alltid nödvändig?
För att motverka problemskapande beteende hos de barn som har svårare att vänta behöver vi se över och anpassa olika situationer i vardagen. Är det alltid nödvändigt att vänta? Vissa barn kan behöva få ta mat först, och ibland är det bättre att ett barn som har svårt att vänta får gå ifrån bordet när hen har ätit upp. I de fall där det inte går att undvika väntan kan vissa barn behöva få något att göra under tiden. Då får vi tillämpa hjälpmedel som en bok att läsa eller kort med vänta-aktiviteter som hjälper barnet att sysselsätta sig under tiden.