Vad pedagogen kan göra

En del elever behöver mycket hjälp med att hitta rätt metod att arbeta med problemlösning. Är det svårt att hitta ett sätt att gripa sig an ett problem växer motståndet till uppgiften. För många elever som har svårt att komma igång kan mycket tid gå åt till annat. Att hjälpa till med planen är ett sätt att minska motståndet och hjälpa eleven att fokusera på det som ska göras. Positiv feedback för att man anstränger sig är motiverande!

1. Har eleven förstått uppgiften?
Många elever som har svårt med koncentration och uppmärksamhet kan nog svara “ja” på en direkt fråga, men har ändå en ganska suddig bild av de verbala instruktioner som givits. Det är lätt att missa viktiga detaljer och glömma bort det man just hört, om man har svårigheter med uppmärksamhet och arbetsminne. Skriftliga instruktioner underlättar. Ibland är bilder lättare även för dem som kan läsa. Vid mer komplexa uppgifter kan instruktionerna behöva vara specifika.

2. Gör en plan tillsammans med eleven.
För elever med planeringssvårigheter är det bra att få med hjälp att tänka. Var aktiv och se till att eleven har en möjlighet att genomföra sin plan. Hjälp till med realitetsanpassningen.

3. Bryt ned större uppgifter
Uppgifter kan brytas ned i mindre delmål. Tätare avstämningar kan hjälpa till att hålla motivationen uppe hos eleven och ger dig som lärare information om eleven är på rätt väg. Gå igenom vad eleven redan gjort och vad som ska göras till nästa tillfälle.

4. Påminn om planen
Om man har kommit överens om en plan med eleven stupar genomförandet ibland på att eleven inte kommer ihåg det som bestämts. Påminnelser kan då vara ett effektivt sätt att hjälpa eleven att hålla sig till planen.

5. Har föräldern förstått uppgiften?
Om föräldrar ska kunna hjälpa sina barn är det viktigt att de har tillräcklig information om hur uppgiften ska göras. För elever som har svårt att komma ihåg instruktioner och att planera är detta extra viktigt.

PRAKTISKA TIPS

  • Tydlighet – presentera uppgiften både muntligt och skriftligt.
  • Elever får checklista över vad som ska finnas med.
  • Tydligt från lärarens håll vad som förväntas av eleven.
  • Handledning, stöd (exv gå igenom dagen på morgonen.)
  • Skriftligt bryta ner uppgiften i punktform.
  • Man kan som pedagog först visa tydligt och sedan låta barnen testa.
  • Börja uppgiften med frågor och samtal kring vad uppgiften ska innehålla.
  • Ett bra sätt att kolla av eleverna är att be dem repetera uppgifterna.
  • Visa exempel, t ex ett färdigt ex på hur det kan se ut.
  • Urvalet av webbsidor: ej låta eleverna välja sina egna sajter utan läraren har förberett lagom sajter.
  • Vissa behöver höra endast en sak eller instruktion i taget.
  • Visualisera, skriv/rita på tavlan, steg 1,2,3 osv.
  • Att skapa en veckoplanering som är lustfylld att se på t ex en orm med fält som färgläggs allteftersom. Att alla har sin egen arbetsplan.
  • Uppmana elever att fråga när man fastnat.
  • När arbetet har börjat är det viktigt att fortfarande ha start och avslut på lektionen.
  • Uppgifter skapas så att eleven känner sig trygg. Det ska vara mycket lätt att följa instruktionerna för uppgiften när det gäller utförande och vad som efterfrågas. Det ska stå klart för att kunna nå de olika betygsstegen (ffa för e-nivån).
  • När vi läser gemensamma böcker är det viktigt att ge ordentliga lässcheman. Hur mycket ska de läsa varje vecka för att det inte ska bli för mycket kvar. Läslogg. Ge uppgifter på boken, svåra ord, analys mm.
  • Vissa behöver se det uppskrivet för att uppfatta instruktionerna i flera led t ex för att veta vilka uppgifter man ska göra och i vilken ordning. Man kan även använda bilder på olika saker man ska göra och i vilken ordning.
  • I den skriftliga informationen ska uppgiften delas upp i delmoment där eleven instrueras steg för steg i uppgiften. Ge en tidsangivelse (antal lektioner eller datum) för varje delmoment.
  • Utvärdera uppgifter. Vad gick bra? Vad gick inte bra?
  • Tydlig start av lektion med mental uppladdning… Andas djupt – spänning – slappna av.
  • Se till att det finns alternativa arbetssätt. Alla behöver inte jobba med exempelvis bokstaven B på samma sätt.
  • Anpassa uppgiften – vad klarar du av idag?
  • Visa exv övningarna både fysiskt, på tavlan, med elever samt muntligt.
  • Frekvent uppföljning via loggbok med feedback.
  • Att flera gånger under arbetets gång muntligen stämma av med eleven hur arbetet går.
  • Efter varje lektion (i slutet av) är det bra att stämma av med eleverna vad som har gjorts idag, man kan t.ex. ge eleverna ett kryss i schema så att de tydligt kan se vad de gjort och vad som ska göras.
  • Lösningsfokus – Vad fungerar? När fungerar det?
  • Läraren ger belöning efter varje moment.
  • Om föräldrar ska involveras i läxor eller arbeten behöver de få mycket tydligt information. Har eleven inte riktigt förstått vad som ska göras kan de inte förklara det för dem.