Pedagogens eget förhållningssätt till tid påverkar också eleverna. I det här avseendet är du som lärare också en modell för eleven. Är det viktigt att lektionen startar i tid eller ej? Här kommer eleven att påverkas mer av vad du gör än vad du säger.
För många elever med specifika svårigheter är det inte alltid lätt att komma på de strategier som de behöver för att klara kraven på tidsplanering. De kan behöva såväl kompensation som träning. Funktionella hjälpmedel kan vara användbara om eleven först fått hjälp med att träna in rutiner för hanterandet av dessa.
Somliga elever påverkas starkt av de vuxnas tonläge. Om det finns ett mått av irritation kan de lätt bli stressade eller slå bakut. Många strategier som hjälper elever med svårigheter är också bra för andra elever. En del av dessa innebär dessutom, förutom att risken för misslyckanden minskas, en tidsbesparing. Kan man förebygga att eleven missar tidsgränser eller kommer försent är det värdefullt.
Analys innan insats
För att ligga steget före behöver man tid att tänka och göra en analys av hur problemet ser ut. Man kan behöva observera eleven, prata med eleven och föräldrarna eller med andra andra pedagoger. I vilka situationer, vid vilka tidpunkter, på vilket sätt blir det problematiskt? Har eleven och dennes tidigare lärare prövat något som fungerat? Har föräldrarna några tips som de tror skulle kunna fungera?
Vad ska eleven göra och tänka på?
En del elever klarar endast av att vara fokuserade under korta pass. Om planeringen tar hänsyn till detta kan det minska risken för att eleven misslyckas. En tydlig instruktion innan ett nytt moment i undervisningen är förstås givet för lärare men det är även viktigt att tänka på att elever med specifika svårigheter kan behöva förberedas på annat, t ex tider, regler, ordningen för hur något ska göras eller vad det nu kan handla om.
Förbered och påminn
del elever kan behöva få en kort genomgång en tid innan ett nytt moment samt en uppfräschning just innan det ska ske. Processen kan också tydliggöras genom att man skriver upp de olika momenten – individuellt och/eller kollektivt – och bockar av dem när de är färdigställda. På så sätt får eleven en känsla för gången i arbetet samtidigt som man kan känna sig nöjd med det man gjort. I svackor kan man också peka på de framsteg som tidigare gjorts, på alla avbockade uppgifter.
Att göra lagom mycket
Vissa elever behöver ha mer tid för att bli klara med en uppgift eller ett moment. Att göra lagom mycket kan också vara svårt, så det är viktigt att stämma av så att eleven inte heller överarbetar uppgiften. Om något ska göras hemma kan detta behöva planeras i samarbete med föräldrarna. Elever som själva har svårt att komma ihåg vad och hur de skulle göra har svårt att förmedla vad som gäller till föräldrarna. En del elever har inte det stöd de är i behov av hemifrån och är därför i särskilt stort behov av stöd från sina pedagoger.
Positiv feedback
Elever som har svårt med tiden, som ofta kommer för sent, missar att lämna in uppgifter, inte kan planera sin tid på ett bra sätt är inte hjälpta av förmaningar, tjat, utskällningar. De blir helt enkelt inte bättre på att förhålla sig till tiden av det. Något som däremot visat sig vara långt mer effektivt är att ge positiv feedback när eleven lyckas, även om det är med sådant som de flesta andra elever klarar jämnt.
PRAKTISKA TIPS
- Korta mål som ska färdigställas under en bestämd tid är för många tydliggörande.
- Att ge konkreta beskrivningar av det som kommer att ske härnäst kan vara av stor vikt för elever som har svårt med övergångar mellan olika aktiviteter.
- Förberedelser kan vara av olika slag: muntliga, att ha tecken/symboler eller inbyggda strukturer som tydliggör var eleverna befinner sig i processen just nu.
- Ge konkreta beskrivningar på det som ska ske härnäst, hålla sig till relevant information för just den individ man informerar.
- En uppgift i taget som eleven klarar av och får feedback på innan han/hon får nästa.
- Tavlan, skriva ner hur dagen ser ut i tider (flytta en magnet så barnen får en uppfattning om hur dagen fortlöper).
- På rasten kan det för en del elever vara nödvändigt att begränsa området eleven får vara på för att han/hon ska kunna höra när läraren ringer in klassen.
- Säga till klassen i god tid när lektionen ska avslutas så att man hinner med ett bra avslut.
- Gör klart dessa 3 frågor/ tal sedan får du rast!
- Med en del elever är överenskommelser med hemliga tecken som eleven vet betydelsen av bra att använda sig av.
- Gå ett extra varv för att se till att alla kommit in efter rasten.
- Kartläggning av elevens tidsplanering för att sedan kunna hjälpa och åtgärda.
- Hjälp eleven att planera tiden. Nedräkning vid olika aktiviteter ger en känsla för tiden och påminner om det som ska ske.
- Deadlines med delmål som man kryssar i eller visar upp för läraren.
- Hur får man elever att disponera sin tid och inte spara till sista minuten. Hur får man dem att hålla deadlines? Sätt hållpunkter, “halvtid”, uppsamlingar.
- Berömma när det blir rätt.
- Om man skriver uppsats på tid, tala om hur tiden ska disponeras, hur mycket tid det kan finnas på varje moment.
- Ge en uppgift i taget så att de “klarar av” och får beröm, sen får de nästa.
- Inleda varje kurs med genomgång av studieteknik, bland annat nödvändigheten av kalender.
- Timglas som visar när det är 5 minuter kvar till vi ska städa. En äggklocka som reglerar tiden för datorspel eller andra aktiviteter där man bara kan vara t ex två i taget.
- Bra med korta mål som eleven kan göra klart under en bestämd tid.
- Förbereda avbrott och förbereda byten av aktiviteter, t.ex. rast/lektion, lek/städning. Vi pedagoger påminner barnen innan, t ex “om 10 minuter så ringer jag i klockan.”
- Påminna eleven om tiden. Säga till i god tid innan något ska avslutas eller nytt moment påbörjas.
- Större barn: “titta på klockan – när stora visarn står…”
- Skaffa sig eget tålamod med tiden.
- Vissa moment kan genomföras till musik ( t ex städning), vilket också signalerar något om vad som ska göras.