Vi tänker inte alltid på hur många beslut vi behöver fatta i varje enskild stund. Både medvetna och omedvetna val görs hela tiden. När barn blir mer självgående handlar det om att de har automatiserat de olika stegen i en process såsom påklädning, handtvätt och andra rutinsituationer i vardagen. I nya situationer, som inte ännu har automatiserats, behöver barnet ständigt fatta nya medvetna beslut inför varje nytt steg. Det kan till exempel handla om att städa upp alla saker efter ett pyssel eller plocka fram det som behövs för en aktivitet man aldrig tidigare har gjort.
Allt fler val
Under senare decennier har barn börjat involveras i beslutsfattande i betydligt yngre åldrar än tidigare, både i hemmet och i förskolan. Det är i stort en positiv förändring då barns utveckling gynnas av att tidigt vara med och påverka sin vardag. Samtidigt behöver vi fundera över hur valfrihet ska integreras i förskolans verksamhet. I vilka situationer ska barnen få välja själva, hur många valmöjligheter ska de få och är alla barn lika kapabla att fatta beslut?
Det är svårt att välja
I förskolan finns många moment där barnen behöver göra olika val. Att välja lek, sittplats eller pålägg på smörgåsen till mellanmålet ställer krav på ett antal olika förmågor. Barnet behöver förstå vilka valmöjligheter som finns och samtidigt ha ett tillräckligt bra arbetsminne för att komma ihåg alternativen. De behöver ha en adekvat kommunikativ förmåga för att förmedla sitt val, och mod att uttrycka det i stunden. Dessutom ställs krav på abstrakt tänkande och föreställningsförmåga, att kunna förutsäga vad olika val innebär. Att göra ett val innebär ju ofta att man väljer bort annat. För att göra ett val man inte senare ångrar krävs dessutom en förmåga att kontrollera sina impulser och att våga välja det man själv vill, istället för att välja samma som sin kamrat.
Visuellt stöd
En del av den tydliggörande pedagogiken handlar om att ge svar på ett antal frågor som behövs för att kunna göra ett val.
Varför?
Vad?
Var?
Med vem?
När?
Hur ska det göras?
Hur länge?
Hur mycket?
Vad händer sedan?
Det blir därför viktigt att hitta rutiner för att faktiskt hjälpa barnen att få svar på dessa frågor.
Anpassa och begränsa antal val och valmöjligheter
Huruvida barnen besitter alla de förmågor som krävs för att klara en valsituation beror mycket på ålder. Men det finns också en stor individuell variation. Därför behöver vi se över vilka val barnen behöver ta i förskolans vardag, och hur dessa kan anpassas efter barnens förmågor. Ofta handlar det om att anpassa vilka valmöjligheter som ges, och framförallt antalet alternativ. Det är mycket lättare att välja mellan två alternativ än fem. Dessutom behöver pedagogen reflektera över vilka valmöjligheter som lämpar sig bäst för det individuella barnet, och styra hen i rätt riktning.
Utöver att begränsa antalet alternativ som ges i en bestämd valsituation, kan pedagoger behöva anpassa antalet val som barnet ställs inför under en dag. Allt behöver inte vara valbart. Bestämda sittplatser vid maten och en bestämd gåkompis vid promenaden kan faktiskt underlätta vardagen för många barn.