Tiden är en mycket abstrakt företeelse som barn lär sig förstå och hantera successivt.
De första stegen handlar om saker som händer i en viss ordning, ” först borsta tänderna sedan läsa saga”. Under förskoletiden tränar barnet på begreppen dagar, månader och årstider på samlingen. När skolstarten sedan kommer ökar kraven på förståelse av tiden. Att prata om ”före lunch” och ”efter lunch”, ”om tio minuter” och nedräkningen till sommarlovet med hjälp av bilder som plockas bort vartefter är sätt att ge barnet en känsla för tiden.
En del barn har större svårigheter än andra med tidsuppfattningen. Dessa elever brukar också ha svårt att förstå sig på klockan och lära sig hur t ex kvart över elva och halv fem ser ut. För en del är det lättare att lära sig klockan digitalt. Att däremot översätta 15.45 till analog klocka kan vara svårt.
Träning
Generellt behöver de som har svårt med tiden mycket träning för att få en känsla av hur lång tid olika saker tar. Att träna på att uppfatta tiden kan göras som en del av många moment i skolan. Hur lång tid är en minut? Alla blundar och räcker upp handen när de upplever att en minut gått. Hur lång tid tar det att gå till matsalen, till gympan, till konsum? Alla kan få gissa och så går man ut och mäter. För elever med specifika svårigheter kan mer individuellt anpassade uppgifter göras. Det är dock inte säkert att denna träning gör att personen sedan klarar av att på egen hand komma i tid efter rasten eller lämna in uppgifter i tid.
Synliggörande av tiden
Tiden kan också behöva synliggöras och markeras på olika sätt. Det kan handla om att ha klockor i klassrummet, scheman över vad som ska hända och listor på vad som ska göras.
Påminnelser kommer att vara nödvändiga men det gäller att undvika tjat. Här kan tecken, som man kommit överens med eleven om, vara av stor vikt. Mobiltelefoner kan programmeras så att de ringer när något ska hända. Inga hjälpmedel fungerar dock om man inte lär sig att använda dem. De vuxna behöver hjälpa eleven att träna på detta för att skapa en rutin som håller över tid. Man behöver påminna eleven att använda hjälpmedlet/mobilen och ha tålamod eftersom det inte är lätt att skapa nya vanor.
Planering
När vi planerar tiden räknar vi ofta baklänges: kl 9.00 ska jag vara framme, när måste jag då ta bussen? Om jag ska ta bussen kl 8.33, när måste jag då gå hemifrån? Då måste jag duscha kl… och klä mig kl… och äta frukost kl… etc. När måste jag då vakna? På samma sätt kan man tänka kring skoluppgifter som behöver tidsplaneras. Kanske behöver just denna elev extra mentorstid med planering och strukturering?