En tydlig struktur ramar in dagen, lektionen, momentet och skapar ett sammanhang. I de lägre åldrarna har många barn svårt med tidsuppfattningen och pedagogen måste då lotsa eleven genom dagen i större utsträckning än när de blir äldre. I högre åldrar förutsätts eleverna vara mer självständiga. För sen ankomst, dålig planering, misslyckande med läxor och uppgifter som ska göras till en viss dag kan vara tacken på att eleven har svårt med tidsuppfattningen.
Rutiner
Fasta rutiner kan vara betydelsefulla för elever som har svårt med tiden. När det finns förutsägbarhet behöver eleven inte använda mental energi till att fundera över vad som kommer att hända härnäst. Ibland är ständiga frågor om hur lång tid det är kvar till något en signal om att eleven har svårt med tiden. En tydlig struktur är bra för alla elever men en del behöver det mer än andra.
Tydlig tidsram
En klar tidsangivelse, med såväl början som slut och kanske även nedbrutet så att varje moment har en klar tidsram, är stödjande. Graden av specificering beror på ålder och behov. För vissa elever kan det hjälpa att ha en egen planering där de kan se var de befinner sig i ordningen och bocka av färdiga moment.
PRAKTISKA TIPS
- Rama in tiden med tydlig början och tydligt slut.
- Dagens schema skrivet på tavlan med tidpunkter och klockslag i form av inplastade små klockor (så att eleverna ser hur klockan ser ut när det är rast eller lunch osv).
- Dagsplanering (ev med bilder) så att eleverna kan se vad som händer under dagen och i vilken ordning de ska göra saker.
- Strukturera dagen i konkreta aktiviteter. Uttala dem, t ex före gympan, efter lunchen…
- Synliggör på tavlan hur dagen eller passet ser ut.
- Visualisera. Scheman och bilder över dagens aktiviteter.
- Att skapa fasta tidsrutiner i klassrummet och på fritids är viktigt.
- Eget schema, t ex på bänken/bordet med olika färger för olika saker.
- Tydliga pedagogiska planeringar (LPP) är en hjälp för både föräldrar, elever och mentorer.
- Extra mentorstid varje vecka – hjälp eleven att strukturera och planera.
- Hjälp eleven att dela upp uppgifter i delmål.
- Se till att planeringen är realistisk.
- Veckobrev till elever och föräldrar.
- Start- och stopptid på tavlan för det som händer, t ex lektionen eller ett moment.
- Läs högt på morgonen, då kommer alla i tid för att inte missa läsningen!
- Att varje vecka avslutas med ett uppsamlingsheat på ca 1,5 tim för de som tar längre tid på sig.
- Lättöverskådlig planering för att vara redo för prov/inlämningar som sätts in i kalender/skrivbok. Görs kortare eller längre period beroende på uppgift/er och elev.
- Det är viktigt att rasterna inte är för korta. Då blir det lätt att många elever kommer för sent.
- Vissa tider på dagen är det ok att det låter lite och vid andra tider behöver det vara arbetsro.
- Under lunchen kan man ha en viss tid då det ska vara tyst, sedan får man prata.
- Skriva dagbok tillsammans varje dag då eleverna får berätta vad som hänt. Eleverna kan även få rita vad de tyckte bäst om.
- Schemaläggning (tidsplanering) börjar redan hemma! När måste du gå upp? Äta frukost? Gå hemifrån? För att komma till skolan i tid… Hjälp eleven göra planeringen.
- Dagplanering – det här händer idag för dig.
- Fasta läxdagar kan hjälpa både elever och föräldrar.