Vad du som förälder kan göra

Som förälder är det betungande när det inte fungerar för barnet i skolan. Något av det jobbigaste är när barnet ofta hamnar i konflikter och har svårt att styra sitt beteende. Det är då lätt att känna att man behöver försvara sitt barn mot angrepp, vilket i sin tur kan leda till att man själv blir arg.

“Affektsmitta”

Affektsmitta är ett begrepp som beskriver hur vi påverkas av andras känslor. Vi reagerar instinktivt med ilska när andra är arga. På samma sätt är glädje och intresse också smittsamma känslor. Det här kan vara värt att tänka på både i samtal med barnet och med andra i konfliktsituationer.

Vad kan du göra?
Det är bra att prata med barnet på ett förutsättningslöst sätt för att förstå vad som kan bli besvärligt. Många barn vet hur de bör göra men lyckas inte i stunden. Detta gäller särskilt barn som lätt blir oroliga, impulsiva eller arga. En del föräldrar försöker säga till sina barn på skarpen, ge belöningar eller hota med indragna förmåner. Ibland kan det förstås hjälpa, men för barn med stora svårigheter har det sällan någon positiv effekt. Risken är stor att man i stället hamnar i konflikt med varandra på hemmaplan.

Du kan hjälpa ditt barn att komma på och träna strategier i olika situationer. Kom ihåg att det kan ta tid. Är problemen stora kan det vara till hjälp att gå en föräldrautbildning för att få nya idéer. Sådana finns i många kommuner.

Konstruktiva samtal med skolan
Huvudansvaret för att lösa frågor som utspelar sig i skolan ligger förstås på skolan men hur du hanterar de situationer som uppstår spelar stor roll. För barnets skull är det alltid bäst om de vuxna runt barnet kommer överens. Som förälder känner man sitt barn bäst men det är också viktigt att vara medveten om att situationen i skolan är mycket olik den som ni har hemma. Det ställs andra krav på barnet, t.ex. att klara av många relationer, att göra särskilda saker på bestämda tider. Sådant som barnet har svårt för blir särskilt utmanande. Gör det du kan för att samtalen med skolan ska bli konstruktiva.

Ledsna och arga barn
Barn kan på många olika sätt visa att de inte mår bra. Det kan vara både kroppsliga symtom såväl som problem med humöret, ilska och nedstämdhet. Man behöver ta sig tid med att försöka förstå vad  barnet reagerar på och hur han/hon upplever sin situation. En del barn hamnar i en negativ spiral i relation till andra som gör att de får mer och mer negativa tillsägelser och förmaningar. Detta riskerar att påverka barnets självkänsla negativt. Relationerna till kamrater och vuxna kan också påverkas negativt. Det är viktigt att försöka bryta detta. En av de viktigaste sakerna man kan göra är att öka mängden positiv samvaro med barnet, där man inte pratar om problem. Det här är också en av de allra viktigaste tipsen till lärare. Det är viktigt att må bra och få lyckas. Ständiga misslyckanden påverkar måendet och beteendet.

PRAKTISKA TIPS

  • Prata regelbundet med personalen om det som händer i skolan (och på fritids). Bestäm tillsammans hur ni ska kommunicera.
  • Prata på hemmaplan om vilka strategier man kan ha när man blir arg, orolig eller frustrerad. Tänk på att det kan ta tid att utveckla dessa strategier.