Tiden är en mycket abstrakt företeelse som barn lär sig förstå och hantera successivt. De första stegen handlar om saker som händer i en viss ordning, ” först borsta tänderna sedan läsa saga”. Under förskoletiden tränar barnet på begreppen dagar, månader...
En tydlig struktur ramar in dagen, lektionen, momentet och skapar ett sammanhang. I de lägre åldrarna har många barn svårt med tidsuppfattningen och pedagogen måste då lotsa eleven genom dagen i större utsträckning än när de blir äldre. I högre åldrar förutsätts...
Den fysiska miljön behöver också signalera något om tiden. Gemensam ringsignal när alla ska gå in från rast är ju på de flesta håll ett minne blott. Istället hörs lärare ropa, plinga och vissla för att få in de yngre eleverna medan de äldre ska hålla reda på tiden på...
Tiden behöver synliggöras både när det gäller den längre planeringen och till de kortare passen. Scheman kan vara till användbara liksom olika tidshjälpmedel. Tidshjälpmedel Timglas och äggklockor är enkla och vanliga hjälpmedel för att tydliggöra tiden. En timstock...
Pedagogens eget förhållningssätt till tid påverkar också eleverna. I det här avseendet är du som lärare också en modell för eleven. Är det viktigt att lektionen startar i tid eller ej? Här kommer eleven att påverkas mer av vad du gör än vad du säger. För många elever...
Det är inte lätt att lära sig att handskas med tiden. Ibland kan en minut kännas som en timme och en timme ibland som en minut. Så är det för alla människor. Samtidigt är vi olika när det gäller att ha en känsla för hur lång tid det tar att göra saker. En del har helt...
Att som förälder ha en struktur med rutiner för när saker ska ske kan vara av stor betydelse för barnet. Det kan handla om läxläsningstider, schema som visar när saker ska göras eller vilka aktiviteter man har under veckan. Att ha en regelbunden kommunikation med...